En skräddarlärlings memoarer

Vad tiden går fort och vilken resa jag har gjort!
Den 5/11-2013 började jag som damskräddarlärling på Västerbottens Teatern. Jag hade ansökt om lärlingsutbildnig via Stiftelsen Hantverk och utbildning i Leksand, och  blev antagen då jag hade en arbetsplats som var villig att ta på sig ansvaret för utbildningen. Och som jag har fått jobba, och vad mycket jag har fått gjort. Min mentor Ulrica Forsgren som är en mästares mästare inom skrädderi har haft mycket tålamod och lärt mig allt ifrån grunden. Jag har sytt kavajer, en morgonrock och pyjamas, en snäv kjol men stora höftkuddar, korsett, blus och byxor. Jag har lärt mig pikering, stoffering, dampat tyg, formpressning, att sy med sandpapper, jag har övat på detaljer, att inte knyckla i hop mönster och kasta i sopkorgen. Jag har fått lära mig tålamod, och att inte ge upp!

Det har varit den bästa tiden i mitt liv, och jag har fått möta underbara människor, se otroliga föreställningar. Nu börjar det dra ihop sig mot slutet, och jag har börjat att med min gesällkavaj. Efter midsommar är denna saga  slut, men då börjar det nya livet!

Fickdetalj

Ärmar

Kavajövning

Pikering av slag

Knappförslag

Morgonrock och pyjamas till ”Den inbillade sjuke”

Flickklänning till sommarteatern ”Tre Kärlekar”

Annons